Stolthet och Fördom

Skriven av Jane Austen

I en liten by utanför London går ryktet att en ung välbärgad gentleman ska hyra det stora huset Netherfield. Mrs Bennet är salig av lycka och hoppas precis som alla andra i byn att få en av sina döttrar bortgifta. Till hennes stora glädje blir hennes äldsta dotter Jane uppbjuden av mannen – Mr Bingley. Hennes näst äldsta dotter Elisabet blir däremot förolämpad av Mr Bingleys stolte kompis Mr Darcy. Elisabets storasyster Jane börjar umgås med Mr Bingley men blir sjuk och får stanna hos dem. Elisabet kommer för att hålla henne sällskap och sköta om henne, men måste då också möta Mr Darcy. Ju mer hon umgås med honom inser hon hur mycket hon ogillar honom. Men ur hennes hat växer det så småningom upp något annat.

Trots att den här boken var väldigt trög att komma in i så måste jag säga att jag ändå gillar den. Den var aldrig särskilt spännande, ibland riktigt händelselös. Ändå låg det en mysig stämning över den. Det var mysigt att få följa Elisabet och hennes originella familj. Hennes pappa som favoriserar henne och tyckte att alla hans andra döttrar var fjolliga. Hans mamma som lever i sin egna lilla värld där allt handlar om att umgås med höjdarna och bli fint gift.

Det var väldigt intressant att läsa en bok som inte bara utspelades utan också skrevs för väldigt länge sen. Allt var så annorlunda då. Jag tänkte mycket på hur de kommunicerade med varandra. De skrev väldigt mycket brev, men det skvallrades också en hel del av vad jag har förstått. Nyheter kom fram riktigt snabbt när folk pratade med varandra. Att vara först med de senaste nyheterna verkade också ge status. Man blev källan för konversationen.

Jag hade lite svårt ibland att hålla koll på alla namn och vem som var vem. Måste alla namn vara så långa? Och alla dessa mostrar och fastrar och svågrar och kusiner. Man blir ju helt snurrig. Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om huvudpersonen. Hon verkade vara rätt kaxig och vågade stå för sin åsikt. Trots det blev jag väldigt ofta irriterad på henne. Hon var precis som titeln säger väldigt fördomsfull. Hon verkade inte heller kunna säga förlåt till stackars Darcy.

Jag blev lite överraskad när jag läste att Elisabets syster hette Jane, precis som författaren. Jag vet inte om jag någonsin har läst en bok där författaren döper en av karaktärerna till samma namn som en själv. Hon kanske ville ha med en karaktär som liknade henne själv. En teori bara.

Det var lite synd att jag läste Bridget Jones Dagbok precis innan jag läste den här. Då visste jag inte att den var baserad på den här boken. Jag tror att jag skulle ha uppskattat den (alltså Bridget Jones) mer om jag hade läst den här först. I alla fall så gillade jag den här boken och ska läsa fler böcker av den här författaren.